Alań
Maqalalar
Kitaptar
Bıblıografıa

| # | Oryssha nusqasy | Qazaqsha nusqasy | Reıtıń | |
|---|---|---|---|---|
| 1. | дросселирование | drosseldeý | дросселированиеdrosseldeýДефинициясы1. Drosseldeý – ótý arnasy – drosseldiń tarylýy arqyly nemese keýek arajabyn arqyly ótý kezinde gaz nemese bý qysymynyń tómendeýi.2. Ázerbaıjan: döymá 3. Qyrǵyz: dem kystygýý 4. Ózbek: qisqartirish 5. Túrik: boğucu 6. Aǵylshyn: throttling 7. Ispan: estrangulamiento 8. Nemis: Drosselung 9. Fransýz: étranglement 10. Bekitilgen nusqasy: - 11. Zańnamadaǵy qoldanysy: drosselırovanıe – drosseldeý 12. drosselırovanıe – drosseldeý | +5 |
| 2. | дросселирование газа | gazdyń drosseldenýi | дросселирование газаgazdyń drosseldenýiДефинициясы1. Gazdyń drosseldenýi – drossel arqyly ótýi kezinde gaz aǵyny qysymynyń tómendeýi.2. Ázerbaıjan: qaz tánzimlámá 3. Qyrǵyz: gaz drosseldenýı 4. Ózbek: gazni qisqartirish 5. Túrik: gaz azaltma 6. Aǵylshyn: gas throttling 7. Ispan: estrangulamiento de gas 8. Nemis: Gasdrosselung 9. Fransýz: étranglement du gaz 10. Bekitilgen nusqasy: gaz – gaz 11. Zańnamadaǵy qoldanysy: drosselırovanıe – drosseldeý; gaz – gaz 12. drosselırovanıe gaza – gazdyń drosseldenýi | +4 |
| 3. | потенциальная яма | potensıaldyq shuńqyr | потенциальная ямаpotensıaldyq shuńqyrДефинициясы1. Potensıaldyq shuńqyr – Potensıaldyq shuńqyr – bólshekter ózara áserleskende bólshekterdiń potensıaldyq energıaásynyń onyń syrtyndaǵydan az bolatyn fızıkalyq tabıǵaty anyqtalatyn keńistiktiń shekteýli bóligi. Potensıaldyq shuńqyrdyń formasy men onyń mólsherleri bólshekterdiń ózara árekettesýiniń fızıkalyq tabıǵatymen anyqtalady. «Potensıaldyq shuńqyr» túsinigi atomdyq jáne molekýlalyq fızıkada, qatty deneler men atomdyq ıadro fızıkasynda keń qoldanylady. 2. Ázerbaıjan: potensial yaxşı 3. Qyrǵyz: múmkún bolgon ań 4. Ózbek: mumkin bo'lgan quduq 5. Túrik: potansiyel iyi 6. Aǵylshyn: potential well 7. Ispan: pozo potencial 8. Nemis: Potenzial gut 9. Fransýz: bien potentiel 10. Bekitilgen nusqasy: ekonomıcheskıı potensıal – ekonomıkalyq áleýet (2016 jylǵy 8 jeltoqsan); teorıa potensıalov – potensıaálar teorıasy (1971-1981); potensıal – áleýet (1995); potensıalnyı – yqtımal, qarymdy, áleýmetti (1999 jylǵy 6 qazan); bıotermıcheskaıa ıama – bıotermıalyq shuńqyr (1971-1981) 11. Zańnamadaǵy qoldanysy: potensıalnyı – áleýetti; potensıaldy 12. potensıalnaıa ıama – potensıaldyq shuńqyr | +5 |
| 4. | центр давления | qysym ortalyǵy | центр давленияqysym ortalyǵyДефинициясы1. Qysym ortalyǵy – deneniń qorshaǵan ortanyń denege tepe-teń áreket etetin qysym kúshiniń áreket etý syzyǵy men denege keltirilgen jazyqtyqty qıylysatyn núktesi.2. Ázerbaıjan: tázyiq márkázi 3. Qyrǵyz: basymdyn sentrı 4. Ózbek: bosim markazi5. Túrik: basınç merkezi 6. Aǵylshyn: pressure center 7. Ispan: centro de presión 8. Nemis: Druckzentrum 9. Fransýz: centre de pression 10. Bekitilgen nusqasy: ýgol sentralnyı – sentrlik burysh, ortalyq burysh (2015 jylǵy 11 jeltoqsan); davlenıe – qysym 11. Zańnamadaǵy qoldanysy: davlenıe – qysym; sentr – ortalyq 12. sentr davlenıaá – qysym ortalyǵy | +6 |
| 5. | центр масс | massalar ortalyǵy | центр массmassalar ortalyǵyДефинициясы1. Massalar ortalyǵy – deneniń qozǵalysyn nemese bólshekter júıesin tutas nárse retinde sıpattaıtyn geometrıalyq núkte. Aýyrlyq sentri uǵymymen birdeı emes (kóbinese sáıkes kelip jatqanymen). 2. Ázerbaıjan: kütlávi márkáz 3. Qyrǵyz: massa sentrı 4. Ózbek: massa markazi 5. Túrik: kütle merkezi 6. Aǵylshyn: center of mass 7. Ispan: centro de masa 8. Nemis: Schwerpunkt 9. Fransýz: centre de masse 10. Bekitilgen nusqasy: ýgol sentralnyı – sentrlik burysh, ortalyq burysh (2015 jylǵy 11 jeltoqsan); massa – salmaq; massa 11. Zańnamadaǵy qoldanysy: sentr – ortalyq; massa – salmaq; massa 12. sentr mass – massalar ortalyǵy | +4 |
| 6. | центральная сила | ortalyq kúsh | центральная силаortalyq kúshДефинициясы1. Ortalyq kúsh – áreket etý syzyǵy deneniń kez kelgen qalpynda «kúsh ortalyǵy» dep atalatyn núkte arqyly ótetin kúsh. 2. Ázerbaıjan: márkázi qüvvá 3. Qyrǵyz: sentırlık kých 4. Ózbek: markaziy kuch 5. Túrik: central force 6. Aǵylshyn: central force 7. Ispan: fuerza central 8. Nemis: zentrale Kraft 9. Fransýz: force centrale 10. Bekitilgen nusqasy: ýgol sentralnyı – sentrlik burysh, ortalyq burysh (2015 jylǵy 11 jeltoqsan); sıla – kúsh 11. Zańnamadaǵy qoldanysy: sıla – kúsh; sentr – ortalyq; 12. sentralnaıa sıla – ortalyq kúsh | +3 |
| 7. | истина двойственная | qosarlas aqıqat, qosarlas aqıqat, ekijar aqıqat | истина двойственнаяqosarlas aqıqat, qosarlas aqıqat, ekijar aqıqatДефинициясы1. (nemese qosarlas shyndyq) ortaǵasyr dáýirinde paıda bolǵan jáne ǵylymnyń, aqyldyń dinnen táýelsiz ekenin, derbestigin paıymdaýǵa baǵyttalǵan fılosofıa aqıqaty men dinı aqıqattyń ózara baılanysty emestigi týraly ilimdi bildiretin termın. Ol arab fılosofıasynda aıqyn berilgen.2. Ázerbaıjan:háqiqát dualistdir 3. Qyrǵyz:chynygy kosh 4. Ózbek:haqiqat dualistik 5. Túrik:gerçek, dualisttir 6. Aǵylshyn:the truth is dualistic 7. Ispan:la verdad es dualista 8. Nemis:Die Wahrheit ist dualistisch 9. Fransýz:la vérité est dualiste 10. Zańnamadaǵy qoldanysy: 11. Bekitilgen: 12. Usynystar: qosarlas aqıqat | +3 |
| 8. | двухполюсник | ekipolústik | двухполюсникekipolústikДефинициясы1. Ekipolústik – basqa tizbektermen jalǵaýǵa arnalǵan eki núktesi bolatyn elektr tizbegi. 2. Ázerbaıjan: iki terminal şábákási 3. Qyrǵyz: ekı polústýk 4. Ózbek: ikki terminalli tarmoq 5. Túrik: iki terminalli ağ 6. Aǵylshyn: two-terminal network 7. Ispan: red de dos terminales 8. Nemis: Zwei-Terminal-Netzwerk 9. Fransýz: réseau à deux terminaux 10. Bekitilgen nusqasy: - 11. Zańnamadaǵy qoldanysy: dvýhpolúsnık – eki polústi 12. dvýhpolúsnık – ekipolústik | 0 |
"Ekipolústik" ornyna "qospolústi" ataýyn usynamyn.
Eger bizdi qorshaǵan álem qos nemese qosarlanǵan dúnıeden (aspan men jer, ómir men ólim, erkek pen áıel t.b.) turatyndyǵyn eskersek, onda "qospolısti" degen termın kóńilge qonymdyraq shyǵar.