Alań
Maqalalar
Kitaptar
Bıblıografıa



Pikirińiz oryndy. «Repýtasıaá» men «avtorıtet» sózi bir-birine sınonım emes. Alaıda biraz jerde maǵynasy bir termın retinde bekitilgen. Tómende azdap maǵynasyna qatysty toqtalyp ótsek:
Repýtasıaá – ataq, abyroı. Qazaq ádebı tiliniń sózdigi. Tolyǵyraq ...On bes tomdyq. 12-tom / Qurast. A.Úderbaev, O.Naqysbekov, J.Qońyratbaeva jáne t.b. - Almaty, 2011. - 752 b.
Avtorıtet (lat: avtoritet) Saıasattanýda:
1) qandaı da bir is-áreketter negizinde ıe bolǵan bedel nemese qoǵamda erekshe baǵalanatyn qundylyqtarǵa negizdelgen bılikti júzege asyrý túri;
2) kúsh qoldanbaı yqpal etý quraly;
3) baǵynýshylar erikti túrde zańdylyǵyn moıyndaǵan bılikti basqarý túri. Avtorıtet qoǵamnyń, áleýmettik toptyń, ujymnyń, memlekettiń, qoǵamdyq saıası uıymnyń óz kezeginde jeke tulǵanyń nemese top adamdardyń qoǵam nemese memleket isine shynaıy, baısaldy yqpalyn moıyndaýy. Saıası túsindirme sózdik. - Almaty, 2007. - 616 bet.
Abyroı (lat: abyroi) – ar-namystyń tazalyǵy jáne adamgershilik, eńbek, shyǵarmashylyq t.b. qyzmet arqyly kópshilik tarapynan syı-qurmetke ıe etetin adamnyń qadir-qasıeti, qoǵamdyq beınesi, bedelin bildiretin irgeli etıkalyq kategorıa. Qazaqtyń etnografıaályq kategorıalar, uǵymdar men ataýlarynyń dástúrli júıesi. Ensıklopedıa. 1-tom. – Almaty: DPS, 2011. – 738 b.
Repýtasıaá – bul qoǵam aldyndaǵy adamnyń turaqty beınesi. Ol jeke qasıetterden, is-áreketten, minez-qulyq mánerinen, oılaý qabiletinen, ómir saltynan jáne kópshilikke belgili ártúrli jetistikterden quralady. Psıhologıada repýtasıaá jeke tulǵany áleýmettik baǵalaý nemese stereotıpter jıyntyǵy dep atalady. https://sidorinlab.ru
Eger adam danyshpan, meıirimdi, kómek berýge daıyn adam retinde repýtasıaáǵa (abyroıǵa) ıe bolsa, onyń kómegine únemi júginedi, keńesine qulaq asady. Al eger adam týraly bádik, satqyn, alaıaq dep aıtylsa, onda eshkim oǵan qupıasyn bildirmeı, onymen shyn júrekten sóıleskisi kelmeıdi. https://psychologist.tips/3814-reputatsiya-chto-eto-takoe-s-pozitsii-psihologii-kak-isportit-ispravit-i-sohranit-reputatsiyu-cheloveku.html
Bylaısha aıtqanda, kez kelgen adam avtorıtetke (bedelge) ıe bolý úshin eńbegi sińý kerek. Al repýtasıaá (abyroı) ár adamda bar.

Keremet!


"Otjapqy" termınin qoldaımyn. Usynysyńyzdy dáleldep, Til saıasaty komıtetine hat joldasańyz bolady nemese jyl aıaǵynda Alańda jazylǵan pikirlerdi jınap, Komıtetke biz usynysqat jibere alamyz.

Pikirińizge raqmet! Qabyldansa, barlyǵymyzǵa tehnıkalyq termınderimizdi bir "silkip" alǵanymyz durys bolar edi....

"Otjapqy" sózinde termınge tán belgiler bar. Yqshamdylyq, qysqalyq, dáldik tárizdi. Usynysty qoldaýǵa bolady.


Sálemetsiz be! "Nasadka-saptama" dep Sáýlet óneri jáne qurylys salasynda 2021 jyly bekitilgen. Ol,árıne, siz aıtyp otyrǵan termınge qatysy joq. "Aryndyq" aýdarmasyn usyný sebebin dáleldep, Til saıasaty komıtetine hat joldasańyz bolady Tolyǵyraq ...nemese jyl aıaǵynda Alańda jazylǵan pikirlerdi jınap, Komıtetke biz usynysqat jibere alamyz.

Durys aıtasyz! "Nasadkanyń" da túi bar ǵoı, shańsorǵyshqa "saptama" barar, al sý búrkeıtin jabdyqqa (sprınkler júıesi) úılesinkiremeıdi....

"Aryndyq" sózi túsindirme, termınologıalyq sózdikterde kezdespeıdi. Múmkin, salanyń ereksheligine qaraı ǵylymı negizdi anyqtama berilse, jasandy sóz retinde qarastyrýǵa bolady dep oılaımyn.


Assalamý ǵaleıkúm, baýyrym! Kúshkeme burynǵysynan jaqsyraq dep oılaımyn.

Taǵy jegin degen sóz bar, jeginkeme. Jegin - jegilgen, al jegilmegen býksırdi jegin desek, shataq sıaqty

Bir qaraǵanda sátti de jaqsy, defınısıaány ashady. Biraq álde de zerdelep, kórý kerek. Qoldanysqa yńǵaıly, suranyp tur. Tek keıinnen shynymen de kúshti qajet etetin kemeniń basqa túri shyǵyp qalyp, ańtarylmasaq boldy
«Mátin uıashyǵy, mátin jolaǵy» nusqasyn qoldaımyn.
Mátin jolaǵy – tekstovoe pole (Memlekettik jáne memlekettik emes uıymdarda qujattama jasaý, qujattamany basqarý jáne elektrondyq qujat aınalymy júıelerin paıdalaný qaǵıdalaryn bekitý týraly Qazaqstan Respýblıkasy Tolyǵyraq ...Mádenıet jáne sport mınıstriniń 2023 jylǵy 25 tamyzdaǵy № 236 buıryǵy)
Mátin jol – tekstovoe pole (Qazaqstan Respýblıkasynyń áýe keńistigin paıdalaný qaǵıdasyn bekitý jáne Qazaqstan Respýblıkasy Úkimetiniń 2010 jylǵy 31 jeltoqsandaǵy № 1525 qaýlysyna ózgeris engizý týraly jáne Qazaqstan Respýblıkasy Úkimetiniń keıbir sheshimderiniń kúshi joıyldy dep taný týraly Qazaqstan Respýblıkasy Úkimetiniń 2011 jylǵy 12 mamyrdaǵy № 506 Qaýlysy).
Mátindik alań – tekstovoe pole (Elektronıka, radıotehnıka jáne baılanys kategorıasy)
Pikirińizge ryzamyn. Jalpy sóz maǵynasynda "Uıa" emes, "Uıa+shyq" dep alýdyń negizi bar ma eken? Jalpy bilip túsiný úshin surap otyrmyn. Raqmet!
Uıa – gnezdo, uıashyq – ıacheıka. «Uıashyq» termınine qatysty qysqasha toqtalyp ótsek:
Uıashyq – kompúterlik baǵdarlamalarda, trafarettik basý qalyptarynda qoldanylatyn termın. Baspa jáne polıgrafıa termınderiniń túsindirme sózdigi / S. Medeýbekuly, B. Tolyǵyraq ...Omarova, R. Ábdıeva. - Almaty: «Sózdik-Slovar», 2013. - 232 b.
Uıashyq (Iacheıka) – bir nárseniń ár jeke býyny, tereńdetý, uńǵyl, sańylaý.
Slovar rýsskogo ıazyka: V 4-h t. / RAN, In-t lıngvısıch. ıssledovanıı; Pod red. A. P. Evgenevoı. — 4-e ızd., ster. — M.: Rýs. ıaz.; Polıgrafresýrsy, 1999;
2016 jyly «ıacheıka» termıniniń qazaqsha ataýy «Uıashyq» dep bekitilgen. Budan bólek, «uıashyq» termıniniń mynadaı bekitilgen nusqasy bar:
1. Uıashyqtar dıapazony – dıapazon ıacheek (2023 jyly bekitilgen termın)
2. Óndiristiń ıkemdi uıashyqtary – gıbkıe ıacheıkı proızvodstva (2022 jyly bekitilgen termın)
3. Kontýrly-uıashyqty oraýysh – kontýrno-ácheıkovaıa ýpakovka (2021 jyly bekitilgen termın)
4. Kontýrly-uıashyqsyz oraýysh – kontýrno-bezácheıkovaıa ýpakovka (2021 jyly bekitilgen termın)
5. OMU Optıkalyq modemniń uıashyǵy – IaOM Iacheıka optıcheskogo modema (2007 jyly bekitilgen termın)
Informatıka jáne esepteýish tehnıka kategorıasynda qoldanylatyn nusqasy:
1. Jadtaıtyn qurylǵy uıashyǵy – Iacheıka zapomınaıýshego ýstroıstva
2. Negizgi aýmaq uıashyǵy – Iacheıka osnovnoı oblastı
3. Tizim uıashyǵy – Iacheıka spıska
4. Elektrondyq keste uıashyǵy – Iacheıka elektronnoı tablısy
5. Derekter uıashyǵy – Iacheıka dannyh
6. Freım uıashyǵy – Iacheıka freıma
7. Tarmaqtalý uıashyǵy – Iacheıka vetvlenıaá
8. Taspa uıashyǵy – Iacheıka lenty
9. Regıstr uıashyǵy – Iacheıka regıstra
10. Trıgger uıashyǵy – Iacheıka trıggera
11. Jumys uıashyǵy – Rabochaıa ıacheıka
12. Keskinder uıashyǵy – Iacheıka ızobrajenıı
13. Jad uıashyǵy – Iacheıka památı